A

akryl

En syntetfiber, vanlig i garner.

Avigsida

Baksidan av ett tyg. Vissa tyger har ingen tydlig avigsida, utan ser likadana ut från båda håll. Andra tyger har en tydlig fram- och baksida, som tyger med tryck eller med lugg, till exempel manchester. 

B

Bandkanta

Ett sätt att kanta ett tyg med hjälp av en tygremsa.

Bomull

En naturfiber, vanlig i både tyg och garner.

C

cellulosafiber

Träbaserade fibrer, t.ex. viskos, modal och bambu,

Centrerad dragkedja

Är en typ av gömd dragkedja. Den är vanlig på till exempel klänningar och kjolar. Vill du veta hur du syr en centrerad dragkedja? Kika här! 

chiffong

Ett vävt tyg som är tunt, transparent och kan vara tillverkat av t.ex. siden eller polyester.

D

Dragkedja

Är en typ av stängning. Vill du veta hur du syr en dragkedja? Kika här!

Dold dragkedja

Är en typ av dragkedja som blir helt dold. Du behöver en särskild typ av dragkedja och pressarfot för att sy den. Nyfiken på hur du syr en dold dragkedja? Kika här!

E

elastan

En mycket elastisk syntetfiber. Kan även kallas för lycra eller spandex.

F

fickfoder

Tyget i en ficka, ofta extra starkt för att hålla bättre. Är ofta en bomull/polyesterblandning.

flanell

Ett vävt tyg med ruggad yta, oftast tillverkat av bomull.

Foder

Ett tunnare tyg som sitter på plaggets insida.

Fransk söm

Se ”vändsöm”. 

fåll

Den sydda uppvikningen i nederkanten på ett plagg.

Förlängningslinje

Linje på mönstret som indikerar bästa stället att förlänga eller korta plagget.

Förkortningslinje

Linje på mönstret som indikerar bästa stället att förlänga eller korta plagget.

G

Gradera storlekar

Att blanda mellan olika storlekar i ett plagg.

Gradera sömsmån

Att klippa ner sömsmånen till ca halva bredden, för att få en smidigare kant.

H

holkärm

En kort ärm som är skuren i samma stycke som livet.

hållning

När den ena mönsterdelen är större än mönsterdelen den ska sys mot. Vanligt när man syr t.ex. ärmar.

I

Infodring

En del som sitter på insidan av ett plagg, t.ex. i halsringningen, för att ge en snygg finish på utsidan.

Insnitt

Sydda veck som används för att forma plagget. Kan även kallas för inprovning. Vill du veta hur du syr insnitt? Kika här.

J

Jersey

Ett annat ord för trikå. Se ”trikå”.

K

Kanta sömsmån

Överkasta tygets kant med t.ex. zickzack eller overlock.

Kantband

Ett band som sys runt tygets kant.

Knappnål

Är en nål som har ett ”huvud”. Du använder knappnålen när du vill ha hjälp att hålla tygbitar på plats. Vill du veta hur du knappnålar? Kika här!

Klyvpressa

Att pressa (stryka) sömsmånerna åt varsitt håll.

L

Lin

En naturfiber, vanlig i både tyg och garner.

Linning

Den plaggdel som utgör midjan på ett par byxor eller en kjol.

M

manchester

Ett vävt bomullstyg med randiga spår och lugg på tygets rätsida.

manschett

Avslutningen av en skjortärm.

Mellanlägg

Ett material som används för att förstärka en viss del på ett plagg. Det kan vara vävt, stickat eller non woven. Många mellanlägg har en klistersida, som gör att man kan fästa mellanlägget på ett annat tyg med hjälp av värme och tryck.

Mot vikt kant

En mönsterdel som läggs dubbel, mot tygets vikta kant.

N

O

Overlock

En särskild symaskin, oftast med 3-5 trådar. Sömmen används för att överkasta sömsmåner, eller för att sy stretchiga sömmar.

P

passpoal

Ett band i form av en kanal av tyg, ofta fylld med någon form av garn. Används för utsmyckning.

Pressa

Är ett annat ord för att stryka, alltså att med hjälp av ett strykjärn forma plagget eller sömmen.

Pressarfot

Ett tillbehör till symaskinen, som nålen passerar innan den träffar tyget. Du fäller ofta ner pressarfoten med hjälp av en spak. Pressarfoten hjälper att hålla tyget på plats. Det finns olika pressarfötter för olika ändamål.

Pressduk

En bit tyg som läggs mellan strykjärnet och tyget. Det är användbart om tyget är känsligt, eller om strykjärnet inte är helt rent. Det är viktigt att pressduken är av ett material som klarar hög värme, t.ex. bomull.

Polyester

En syntetfiber baserad på olja, som är vanlig i tyger. 

Q

R

Raksöm

Den vanligaste sömmen som används för att sy ihop tygdelar. Vill du veta hur du syr raksöm? Kika här!

Rayon

Ett varunamn för viskos.

Rullfåll

En fåll som sys med overlockmaskin. Passar bäst för tunna tyger. 

Rullkniv

En hjul-formad kniv som kan användas för att skära tyg.

Rynktråd

En stickning med lång stygnlängd, som används för att rynka ihop tyget. Vill du veta hur du syr rynk? Kika här!

Rätsida

Framsidan av ett tyg. Vissa tyger har ingen tydlig rätsida, utan ser likadana ut från båda håll. Andra tyger har en tydlig fram- och baksida, som tyger med tryck eller med lugg, till exempel manchester. 

S

sammet

Ett vävt tyg där rätsidan har en kort lugg. Kan tillverkas av flera olika material, t.ex. bomull, siden eller syntet.

siden

Tyget som görs av silke. Kan vara vävt eller stickat.

silke

En naturfiber som görs av silkeslarvens kokong.

Skrådd

Tygets diagonal. I denna riktningen är tyget alltid lite stretchigt.

Snedslå

En tygremsa som är skuren på skrådden, och därför blir något stretchig även om tyget är stumt. Kan även kallas för snedremsa. Vill du veta hur du gör en snedslå? Kika här!

spole

Hjulet som undertråden rullas upp på. 

Sprund

En typ av slits i ett plagg. Det kan användas för att öka rörelsefriheten eller som en dekorativ detalj. Sprundet kan vara placerat som en klassisk slits, till exempel i nederkanten av din kjol eller kavaj eller som ett sprund som går att öppna och stänga med en knapp, till exempel i ett ärmslut.

sprättare

En sorts kniv som används för att sprätta sömmar, alltså ta bort en söm som inte blev bra.

Stadkant

Den kant som avslutar vävens långsidor. Den kan vara tätare än resten av tyget, eller i en avvikande färg. Stadkanten behöver oftast inte zickzackas. 

Stickning

En synlig söm som sys från rätsidan. Kan användas för att hålla formen, hålla sömsmån på plats, eller för dekoration. 

Stygnbredd

Bredden på ett stygn, t.ex. när man använder zickzack.

Stygnlängd

Längden på ett stygn. Normal stygnlängd är ca 2,5-3. För tunnare tyger kan man använda kortare stygnlängd, för grövre tyg eller stickningar kan man använda en längre längd.

Stämhack

En markering som används för att passa ihop olika mönsterdelar.

Stödstickning

En stickning som används som stöd, t.ex. för att inte töja ut en mönsterdel, eller för att hålla en infodring på plats.

Sömsmån

Är avståndet mellan sömmen och tygets kant, som hamnar på till exempel plaggets insida. När du syr behöver du ofta addera sömsmån för att ditt alster ska få sitt tänka slutmått. 

T

Toile

Ett provplagg som sys för att testa passformen eller för att öva på moment, ofta i ett billigare tyg.

Trikå

Stickat, stretchigt tyg.

Tråckelsöm

En söm med långa stygn. Kan sys på maskin eller för hand.

Tråckla

Att sy en söm med långa stygn. Används ibland istället för att nåla. 

Trådrak

Trådarnas riktning i ett tyg, parallellt med stadkanten. Mönsterdelar har en linje som anger trådraken, och det är viktigt för slutresultatet att alla bitar klipps med korrekt trådrak.

Trådspänning

Hur hårt spänd tråden i en symaskin är. Trådspänningen går att justera.

Träns

En smal, tät zickzack som används till förstärkning, t.ex. är hällorna på jeans ofta förstärkta med tränsar.

U

Ull

En naturfiber som kommer från får eller andra djur. Vanlig i både tyg och garn.

V

Varp

De längsgående trådarna i ett vävt tyg/de trådar som är parallella med stadkanten.

Velour

Ett stickat tyg där rätsidan har en kort lugg. Brukar tillverkas av bomull eller polyester.

Viskos

En cellulosabaserad fiber, vanlig i tyger.

Vlieseline

Ett varunamn för mellanlägg.

Vliesofix

Ett dubbelhäftande mellanlägg.

väft

De tvärgående trådarna i ett vävt tyg.

Vändsöm

En söm där du gömmer sömsmånerna och slipper att overlocka eller zickzacka kanterna.

X

Y

Ylle

Tyget som tillverkas av ullfibrer.

Z

Zickzack

En söm som kan användas för att överkasta en kant. Du zickzackar en kant för att tygets trådar inte ska repa upp sig. Du kan också använda zickzack för att skapa en stretchig söm. Vill du veta hur du syr zickzack? Kika här!

Å

Ä

Ö

Överlappande dragkedja

Överlappande dragkedja är ett visst sätt att sy en dragkedja på där dragkedjan göms bakom en bit tyg. Kan till exempel användas på kjolar. Vill du veta hur du syr en överlappande dragkedja. Kika här!

öljett

Förstärkningen runt ett hål, ofta av metall.